En present till nästa regering.
Med prislappen kvar.

Detta är ett reformbudgetförslag, inte en fullständig statsbudget eller en inlämnad budgetproposition. Det tillkommer ovanpå befintlig verksamhet. Basen ska stämmas av anslag för anslag mot gällande beslut och den nya regeringens budget före införande. Beloppen är i 2026 års prisnivå och behöver pris- och löneomräknas till nominella anslag.

Vad kostar programmet?

Miljarder kronor. Årsramarna 2028–2029 är villkorade, inte nya beslut. De omfattar både drift och tidsbegränsade investeringar; allt räknas som utgift i denna försiktiga kalkyl. Ingen lånegaranti behandlas som gratis finansiering.

Hur ska det betalas?

Finansieringsförslaget är statlig upplåning. Hela 2027 års ram på 44 miljarder och beräknad ränta på 0,66 miljarder lånefinansieras. Inga antagna framtida jobb, minskat fusk, AI-besparingar eller ökade skatteintäkter bokas som säkra pengar. Det här är ett avsiktligt underskottsfinansierat alternativ, inte en budget som balanserar genom oidentifierade besparingar.

Riksdagen har beslutat om balansmål över en konjunkturcykel från 2027. Förslaget kräver därför prövning mot det finanspolitiska ramverket, EU:s regler, utgiftstaket och det aktuella konjunkturläget. Det påstås inte rymmas inom redan beslutat reformutrymme. Upplåningens möjlighet och lämplighet är en politisk avvägning, inte en automatiskt tillgänglig kredit.

Om regeringen kräver oförändrat budgetsaldo behöver den ange och besluta exakt vilka skatter eller anslag som ska förändras med samma belopp. Tills dess är just den budgetneutrala varianten ofinansierad. ETHICA fyller inte den luckan med ordet ”effektivisering”.

Ränte- och kostnadsrisk

3 procent är ett kalkylantagande, inte Riksgäldens räntelöfte. Ränta beräknas på ingående skuld plus halva årets nya primära upplåning och kapitaliseras. Modellen håller prisnivån fast; den är ett jämförelseunderlag, inte en prognos för nominell statsskuld.

Vid kostnadsökningar används reserven först; bara kostnader över 44 miljarder ökar den primära upplåningen. Beslutade ramar får inte överskridas automatiskt. Åtgärder måste omprioriteras eller få ett nytt budgetbeslut.

Vad hindrar dubbelräkning?

• Varje prestation får en finansieringskod. Befintliga statsbidrag och redan beslutade inköp dras av från bruttobehovet före tilldelning.
• Svenska kraftnäts ordinarie nätinvesteringar, militär försvarsupprustning och redan finansierade kommunikationsnät ingår inte som nya pengar här.
• Enhetskalkylerna omfattar relevanta kostnadspåslag. Kontrollera eventuell momsbehandling och huvudmannens egen finansiering innan avtal; inga dolda kommunala medfinansieringskrav antas.
• Reserven hålls centralt. Den är inte ett extra anslag till varje program och inte en intäkt.
• Förbättrad samhällsekonomi och bättre liv får redovisas som nyttor, men inte automatiskt som pengar i statskassan.

Från höstbudget till genomförande

1. Hösten 2026: bered kostnader, rättsliga frågor och fördelningseffekter; stäm av ordinarie anslag. Riksdagen beslutar om finansiering och villkor.
2. Januari–mars 2027: lås baslinjer, utse ansvariga och starta avgränsade insatser där kompetens och upphandling är klara.
3. Kvartalsvis: redovisa utbetalt, levererat och uppmätt. Om personal saknas omfördelas tidplanen; en budgetpost trollar inte fram kompetens.
4. Hösten 2027 och 2028: pröva nästa års ram mot kvalitet, kostnad och utfall. Rättssäkerhet och medicinsk prioritet får inte bytas mot bättre staplar.
5. Senast hösten 2029: besluta vad som ska avslutas eller övergå i ordinarie verksamhet. Fortsatt drift kräver varaktig finansiering; denna treårsram ger inget sådant löfte. Skulden kvarstår även om programmet slutar.

Källor och kalkylansvar

Källorna beskriver nuläge och befintliga ramar. Volymer, priser, ränta, reserv och målnivåer är ETHICAs egna förslag. Version 1.0, 25 september 2026. Ingen myndighet har godkänt kostnadsberäkningen. Förslaget är öppet för saklig invändning och revidering.

1. Socialstyrelsen · vårdgaranti, juli 2026
2. SCB · arbetslöshetens definition och årsutfall 2025
3. Skolverket · slutbetyg våren 2025
4. IFAU · långsiktiga effekter av arbetsmarknadsutbildning
5. Polisen · skjutningar och sprängningar, januari–augusti 2026
6. Brå · gruppvåldsintervention och utvärderingar
7. Svenska kraftnät · nätutvecklingsplan 2026–2035
8. Myndigheten för civilt försvar · skyddsrum
9. Riksdagen · statens budget 2026, rambeslut och balansmål 2027